Opium är intorkad mjölksaft, råopium, från frökapslarna på opievallmon. Av det tillverkar man morfin, heroin och kodein. Opiater har länge använts både som läkemedel och berusningsmedel.

I slutet av 1800-talet började man använda heroin för att bota morfinmissbruk. Det var en dålig idé. Heroin visade sig vara ett bättre smärtstillande medel och en bättre hostmedicin än morfin, men skapade också ett större beroende. Sedan dess har heroin varit det vanligaste missbruksmedlet av opiaterna.

Metadon är en syntetisk drog, som är släkt med opiater. Den har tagits fram som smärtstillande medel, men används främst som ersättsningsmedel för heroin för den som inte klarar av att sluta använda det. Metadon kan också missbrukas och leda till beroende.

Opium är mörkbruna stycken eller pulver, som röks eller äts. Heroin är oftast ett vitt eller brunaktigt pulver som löses i vatten för injicering, röks eller sniffas.

Opiater är viktiga läkemedel i modern sjukvård. De används bl a mot svår smärta och i de sista stadierna av dödlig cancer eller annan svår sjukdom. Det är ovanligt att de som får opiater i vården blir beroende.

Så här påverkas kroppen

Effekten av en drog beror bland annat på hur van man är vid drogen, hur mycket man tar och på vilket sätt.

Att pupillerna drar ihop sig är ett typiskt tecken hos den som tagit opiater. Vid högre doser känner personen sig varm, och ben och armar blir tunga och munnen torr. Man domnar bort och hamnar i ett omväxlande vaket och dåsigt tillstånd, där omvärlden glöms bort.

Opiater försämrar andningsförmågan och kan leda till hjärtstillestånd, och till och med dödsfall. Den som missbrukar alkohol, sömnmedel eller andra droger samtidigt kan råka ut för att en "ofarlig" dos plötsligt är en dödlig överdos.

En stor riskfaktor är själva injiceringstekniken. Många heroinmissbrukare har smittats med gulsot och HIV för att de har delat sprutor med andra missbrukare. Den som injicerar på fel sätt kan råka ut för infektioner i hjärtvävnaden, leversjukdomar och stelkramp. Det är inte ovanligt att missbrukaren låter bli att behandla många kroppsliga symptom, som tandvärk, inflammationer och infektioner eftersom heroinets smärtstillande effekter döljer andra smärtor.

Missbruk kan leda till depressioner, som i sin tur leder till självmord. Det är en vanlig dödsorsak för dem som varit heroinmissbrukare länge.

Beroende och tolerans

Opiatmissbruk leder till både fysiskt som psykiskt beroende. Vid fysiskt beroende har kroppen anpassat sig till drogen, och man får abstinenssymptom om man slutar använda den. Psykiskt beroende är när drogen blir det viktigaste i en persons tankar och känslor och det därför blir svårt att sluta.

Använder man opiater regelbundet ökar toleransen snabbt, och det behövs större doser för samma effekt.

Opiater och lagen

Opiaterna är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år.

Heroin är även kallat för;
Brown sugar, Fentanyl, Horse, Opiater, Opium, Smirre, Taismack

Källa:
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN