Kat kommer från växten Catha Edulis som växer i Afrika och på Arabiska halvön. Det växer vilt, men odlas också.  Kat finns i flera varianter och förekommer som både buske och träd.

Kat är en färskvara och måste nå användaren inom några dygn. Annars får man inget rus. De som odlar för att sälja kat skördar därför tidigt på morgonen och binder ihop det till knippen som sedan förs till lokala marknader och flygfält. Därifrån transporteras det vidare till, bland annat, Europa. Transporterna är välorganiserade och görs helt lagligt genom att det fraktas under benämningen grönsak till länder som inte har narkotikaklassat kat, till exempel Storbritannien och Holland. Därifrån kan katbladen sedan smugglas vidare.

Att tugga kat

Kat behandlas inte, utan tuggas som det är. Man tuggar dock inte hela knippet, utan endast bladen och möjligen de tunnaste grenarna eller barken. Hur mycket aktiv substans man får i sig är svårt att beräkna. Man fyller ständigt på med nya blad efter hand som tuggbussen krymper och tappar kraft. Saften sväljs och urtuggade blad spottas ut. Ett milt rus uppkommer, och efteråt följer trötthet och sömnbehov. Man kan även koka te på katblad.

Effekter

De som tuggar brukar till en början bli vänliga och euforiska. Efterhand brukar den sinnesstämningen avta och följas av retlighet och munhuggning. Detta hänger samman med drogens stimulerande effekt och de långa, uttröttande sessionerna.
I början flyger tankarna och det är svårt att koncentrera sig. Ruset avslutas med ett dämpat sinnestillstånd, ibland övergående i sorgsenhet, irritation och svårighet att somna. Efter sömnen följer en period av dåsighet och oföretagsamhet.

Så här påverkas kroppen

De viktigaste effekterna ses på centrala och perifera nervsystemet samt mag-tarmkanalen.

Skadeverkningarna är ungefär de samma som för andra stimulerande medel. Därför kan ökat blodtryck, hjärtklappning, sömnbesvär, aptitlöshet, förstoppning, illamående, irritabilitet, huvudvärk och nedsatt sexuell förmåga (för män) uppstå. Den som använder ofta och mycket kan även få psykotiska reaktioner. Tuggandet sätter en övre gräns för hur mycket man kan få i sig, men en viss tolerans utvecklas; man kräver efter hand en större dos för samma effekt. Vissa abstinenssymptom uppträder om man plötsligt upphör med vanan. Symptomen är milda och övergående. Beroende i medicinsk mening är ovanligt, men detta hindrar inte att vanan kan vara svår att bryta om inte livssituationen får sig en knuff. 

Det finns även skadeverkningar som inte är kroppsliga utan sociala. Det är oftast de som märks mest. Även om vanliga dygnsdoser kat inte kan mäta sig i pris med den dyraste narkotikan blir ändå det regelbundna tuggandet dyrt. De flesta som tuggar kat lever inte i en kriminell subkultur med illegala inkomstkällor utan i normala familjebildningar. Detta innebär att familjen i övrigt får vara med och betala priset, vilket i många fall lett till äktenskapsproblem och upplösning av äktenskap. Även arbetsförmågan hämmas.

Allt färre fortsätter hävda att kat är helt oskyldigt att använda, och inom gruppen som använder kat blir det allt mer bekant att bruket kan leda till misär.

Lagstiftning

Kat är narkotikaklassat i Sverige sedan 1989.

Kat är även kallat för:
Khat, Qat, Quatt, Chat, Jaad, Mirra

Källa:
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN