Cannabis

Cannabis är ett samlingsnamn för narkotiska preparat som utvinns från en hampaväxt. Hampaväxten innehåller THC, som ger upphov till ruset. Hasch och marijuana är de vanligaste cannabissorterna.

 

Siffrorna inom parentes anger var informationen kommer ifrån. Siffrorna refererar till källorna som finns i slutet av denna text.

Kort om cannabis

Cannabis har historiskt använts både som berusningsmedel och i medicinska syften. Det vanligaste är att cannabis röks, ofta utblandat med tobak. Det går även att äta, dricka och inhalera cannabis (1).

Cannabis är den narkotikan som är vanligast i Sverige. Drogen påverkar flera av hjärnans funktioner negativt.

All hantering av cannabis är olaglig för privatpersoner. Det finns dock läkemedel som innehåller cannabis, till exempel läkemedel för MS. Dessa är narkotikaklassade och får enbart användas om läkare skrivit ut dem. Har man fått ett sådant läkemedel utskrivet av läkare är det inte olagligt att använda det.

Det finns kopplingar mellan regelbunden cannabisanvändning som påbörjats i tidig ålder och lägre utbildningsnivå, arbetslöshet, problematisk skolfrånvaro, lägre inkomst samt bruk av andra droger (1).

5%

av niorna har någon gång provat cannabis

Ruset

Hampaväxten innehåller bland annat ämnet THC (delta-9-tetra-hydro-cannabinol). Det är THC som ger upphov till ruset. Cannabis röks oftast. Det gör att personen snabbt får en rusupplevelse.

Hur man påverkas av cannabis är mycket olika. Ruset varar olika länge beroende på hur drogen används. Hur man upplever cannabisruset beror till exempel på om man röker mycket och ofta eller lite och sporadiskt.

Vid rökning upplevs ruset oftast som mest intensivt efter 15–30 minuter. Sedan försvinner det gradvis.

  • Ett cannabisrus gör ofta att personen först känner sig avslappnad, pratig och kanske fnittrig.
  • Efter en stund övergår ruset i en andra fas då personen kan känna sig mer kreativ, insiktsfull, lugn och positiv. Andra brukar ofta tycka att personen blir mer avskärmad och inåtvänd i denna andra fas.
  • Under den sista fasen av cannabisruset blir rökaren mer passiv – både fysiskt och i tankarna. Till exempel korttidsminne och inlärningsförmåga kan vara sämre i upp till 1–2 dagar efter att man har rökt cannabis.

I Sverige är ätbara cannabisprodukter ovanliga. När cannabis äts kan ruset vara mellan fyra och tolv timmar.

Är cannabis vanligare är alkohol?

Så påverkas kroppen

Fysiska tecken på cannabisrus är till exempel

  • förhöjd puls
  • muntorrhet
  • röda ögon
  • förstorade pupiller
  • hunger
  • sötsug

De flesta cannabinoider bryts ned i levern. Men en del lagras i fettvävnaden och utsöndras under lång tid. Därför kan de finnas kvar i kroppen i mer än sex veckor.

Cannabis påverkar hjärnan i hög grad, särskilt de kognitiva funktionerna: minne, uppmärksamhet, koncentration, analys- och planeringsförmåga.

Den som är påverkad av cannabis kan ha svårt att:

  • Lära sig nya saker
  • Formulera sig förståeligt
  • Behålla uppmärksamhet
  • Delta i samtal

Många upplever ångest, förvirring, försämrad balans och motorik samt vanföreställningar under ruset.

Vid upprepad användning av cannabis kan man få mer långvariga nedsättningar av hjärnans kognitiva funktioner. Dessa nedsättningar kan ofta mätas i flera veckor efter senaste användningstillfället. De flesta negativa psykiska effekter går över en tid efter att en person slutat med cannabis. Hur fort man återhämtar sig och vilka negativa effekter man känner av beror på många olika individuella faktorer.

Om man röker cannabis ofta finns risk att utveckla olika rökrelaterade sjukdomar, som till exempel cancer och bronkit. Cannabisanvändande kan också leda till sociala skador. Personen kan få svårt att hänga med i skolan, fungera på en arbetsplats och få problem i relationer till vänner, partners eller familj.

Cannabis kan bidra till att man känner sig apatisk och deprimerad, främst på längre sikt.

Cannabisanvändning kan leda till hälsomässiga och sociala problem. Det är fler män än kvinnor som använder cannabis. Personer som använder cannabis anger i högre grad att de har psykisk ohälsa och använder också oftare andra droger (1).

14%

av tvåorna på gymnasiet har någon gång provat cannabis

Källor

2. Beroendemedicin av Johan Franck och Ingrid Nylander (2015) Studentlitteratur

3. Beroendetillstånd av Markus Heilig (2019) Studentlitteratur

Senast uppdaterad

6 juni 2021

Våra senaste besvarade frågor om cannabis

Berättelser

Berättelse

Lexikon om tonåren

Alkohol, Cannabis, Problem i familjen, Tobak och nikotin

Berättelse

Fem boktips om problem i familjen

Alkohol, Problem i familjen

Nyheter

Nyheter

Ny lag kring vitt snus

Tobak och nikotin

Nyheter

Är tobak dåligt för miljön?

Tobak och nikotin