LSD och andra hallucinogener

Hallucinogener är droger som kan ge hallucinationer och vanföreställningar. LSD är en av de av de kraftigaste drogerna som finns och förekommer ofta i mönstrade små pappersbitar som läggs på tungan.

 

Vad är LSD?

Lysergsyradietylamid (LSD) tillhör gruppen hallucinogener. Hallucinogener är droger som kan ge hallucinationer och vanföreställningar. En hallucination är en upplevelse som kan kännas verklig men inte är det. LSD förekommer oftast i små mönstrade pappersbitar indränkta i LSD som läggs på tungan.

LSD är narkotikaklassat. Drogen tillverkas syntetiskt av lysergsyra (LSA) som finns naturligt i vissa blomfrön. Båda är hallucinogena.

Andra exempel på hallucinogener är meskalin från peyote-kaktusen, psilocin och psilocybin som finns i vissa hallucinogena svampar.

Så påverkas kroppen av LSD

LSD och andra hallucinogener ger hallucinationer redan vid små doser. LSD är en av de kraftigaste drogerna som finns. En normaldos kan bestå av så lite som 20-80 mikrogram. Ruset kommer efter ungefär 30-60 minuter. Det  pågår sedan med varierande intensitet under 6-12 timmar, beroende på dosstorlek.

Hallucinationer kan synas, höras och kännas. De kan variera beroende på yttre och inre förutsättningar, som miljö och känslotillstånd. Man kan också få förändrade uppfattning om tid, rum och sig själv under ruset.

Kroppsliga tecken på LSD-rus kan vara:

  • Ökad salivproduktion
  • Ökat tårflöde
  • Förstorade pupiller

LSD och andra hallucinogener tros främst påverka hjärnans serotoninsystem, och leder därför inte till beroendetillstånd.

De senaste 5 åren har det varit under

1%

av niorna som någon gång provat LSD eller andra hallucinogener

LSD påverkar framför allt psyket. Det är inte ovanligt att drabbas av obehagliga tillstånd med ångest, panik eller paranoia. Olika typer av psykiska problem är förknippade med användningen av LSD. Det handlar om allt från kvardröjande hallucinationer till psykostillstånd som kan hålla i sig under några dagar efter intag.

En liten andel av de som använder LSD drabbas av flashbacks eller återtrippar. Det innebär att man, veckor eller till och med månader efter att man använt LSD, kan få en rusliknande effekt. De kan komma spontant eller triggas av andra droger som alkohol, men även av stress eller utmattning. Exakt vad en flashback beror på är dock fortfarande ett outforskat område.

 

De senaste 5 åren har det varit strax över

1%

av tvåorna på gymnasiet som någon gång provat LSD eller andra hallucinogener

Källor

”Beroendemedicin” av Johan Franck och Ingrid Nylander (2015) Studentlitteratur

EMCDDA – Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

”Beroendetillstånd” av Markus Heilig (2011) Studentlitteratur

”Handbook of the medical consequences of acohol and drug abuse” John Brick (ed) (2008) Haworth Press

Senast uppdaterad

8 juni 2021

Våra senaste besvarade frågor om LSD

Berättelser

Berättelse

Lexikon om tonåren

Alkohol, Cannabis, Problem i familjen, Tobak och nikotin

Berättelse

Fem boktips om problem i familjen

Alkohol, Problem i familjen

Nyheter

Nyheter

Ny lag kring vitt snus

Tobak och nikotin

Nyheter

Är tobak dåligt för miljön?

Tobak och nikotin