Tobaksbruket har sitt ursprung på den amerikanska kontinenten och kom till Europa och Sverige under 1500-talet. Bruket blev allmänt förekommande under senare hälften av 1800-talet. I perioder har piptobak och torrt nässnus varit populärt i Sverige, och i början av 1900-talet var det vått snus som var vanligast.

Från andra världskriget och framåt har cigarettrökning dominerat marknaden. Tobaksrökning är idag den största orsaken till sjukdom och för tidig död i västvärlden. Globalt dör 5,4 miljoner människor varje år i förtid på grund av rökning, och antalet stiger. Andelen rökare i Sverige är internationellt sett låg, men på grund av det höga snusbruket är den totala tobakskonsumtionen hög.

Nikotin

Tobak innehåller det beroendeframkallande ämnet nikotin. Att någon blir beroende beror på de positiva belöningseffekter som nikotinet framkallar i hjärnans belöningscentrum. Nikotinet aktiverar också hjärnans "alarmcentrum" vilket leder till att man känner sig mer vaken. När en person som är nikotinberoende inte får sitt nikotin uppstår abstinens, det vill säga ett starkt sug efter nikotin. Abstinens kan leda till svårigheter att hantera situationer, aggressivitet, spänning, oro och koncentrationssvårigheter. Nikotin tas snabbt upp i lungorna ger en mätbar effekt redan inom några sekunder efter ett halsbloss.

Cigarettrökning är den vanligaste orsaken till lungcancer, som har flest dödsfall i världen av alla cancersjukdomar. Risken för lungcancer ökar med den tobaksmängd som röks varje dag, och risken blir ännu större om man har rökt länge. Tjärhalten i tobaken har ett direkt samband med risken för lungcancer.

Cancer i struphuvudet orsakas också framför allt av tobaksrökning, liksom cancer i munhåla, svalg och matstrupe. Tobaksrökare löper också större risk att drabbas av cancer som har samband med t.ex alkohol eller asbest.

Sjukdomar i hjärtat och kärlen beror också ofta på rökning. Och ju mer man röker, desto större är risken för kranskärlssjukdom.

Så här påverkas kroppen

Alla organsystem i kroppen skadas av tobaksrökning och i genomsnitt dör rökaren tio år tidigare än icke-rökaren. Här nedan kan du läsa om några  av de sjukdomstillstånd som kan orsakas av rökning.

Hjärt-kärlsjukdomar

Tobaksrökning är en av de största riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdomar, bland annat för att nikotinet ger en snabb höjning av blodtryck och hjärtfrekvens. Rökning gör också blodet mer trögflytande vilket försämrar blodcirkulationen i kroppen.

Lungcancer

Lungcancer är den vanligaste cancerformen att dö av i världen och också den cancerform som har tydligast koppling till rökning. I Sverige har antalet fall av lungcancer minskat bland män men samtidigt ökat bland kvinnor, vilket stämmer överens med statistiken som visar att fler kvinnor än män röker.

Andra former av cancer

Tobaksrökning kan även orsaka cancer i munhålan, luftstrupen, matstrupen, magen, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan, livmoderhalsen och blodet (leukemi). Risken för lungcancer ökar med den mängd cigaretter man rökt och det antal år man varit rökare. Risken ökar ytterligare ju yngre man var när man började röka. Cirka 20% av alla cancerfall i Sverige beräknas bero på cigarettrökning.

Det är också större risk för en rökare att drabbas av cancer som har samband med alkohol, asbest, joniserande strålning eller andra cancerframkallande ämnen. Om tobaksrökning kombineras med någon av dessa riskfaktorer så ökar risken att drabbas av cancer flera gånger om.

Graviditet

Rökning under graviditeten ökar riskerna bland annat för att fostret inte ska växa normalt, missbildningar, för tidig födsel och missfall. Om kvinnan röker under graviditeten påverkas barnets hälsa också efter födseln. Bland annat ökar riskerna för plötslig spädbarnsdöd, öroninflammation och allergi.

Passiv rökning

Passiv rökning kallas det när personer som inte röker utsätts för den tobaksrök som bildas när andra röker. Förutom att det kan vara irriterande, innehåller röken ämnen som är giftiga och cancerframkallande. Passiv rökning kan orsaka akuta besvär i näsan, ögonen, halsen och luftvägarna men också påverka hälsan på längre sikt.

Snusning

Behovet av mer kunskap kring snusets skadeverkningar är stort, men tack vare ett antal välgjorda studier de senaste åren finns det idag ändå tillräcklig med kunskap för att på ett bra sätt kunna redogöra för riskerna med snusning.

Hjärt-kärlsjukdomar
Snus ger en högre belastning på hjärtat genom förhöjt blodtryck och ökad puls och ökar risken att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

Cancer
Forskning har visat att snus är cancerframkallande. Störst är risken att drabbas av bukspottkörtelcancer.

Tänderna
Den vanligaste snusskadan är den så kallade "snusfläcken", en vitaktig frätskada i munnen där prillan normalt placeras. Även frilagda tandhalsar (tandköttet kryper upp eller ner, beroende på om man talar om över- eller underkäken, och en större del av tanden blir synlig) är vanligt bland snusare.

Beroende

Om man använder nikotin regelbundet ökar toleransen; man behöver större doser för att uppnå samma effekt. Man kan sägas ha ett starkt nikotinberoende om:

• man röker nästan omedelbart när man vaknar på morgonen
• man röker många cigaretter per dag, ofta fler än 20
• man röker även när man är sjuk (kraftigt förkyld, febrig etc.)

Lagstiftning

Tobakslagen (1993:581) trädde i kraft den 1 juli 1993. Den har därefter skärpts flera gånger så att det numera är förbjudet att röka i alla offentliga lokaler och innomhusserveringar (utom i speciella rökrum) samt på skolgårdar.  Arbetsgivare har ansvar för att anställda inte mot sin vilja utsätts för tobaksrök i arbetslokalen. Tobak får bara säljas till den som fyllt 18 år. 

Läs sammanfattningen av tobakslagen här: TOBAKSLAGEN

Källa:
Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, CAN