Vilka droger är vanligast i Sverige?

I Sverige är den vanligaste drogen alkohol, följt av tobak och andra nikotinprodukter (1).

Den vanligaste narkotikatypen är cannabis (hasch och marijuana). Cannabis används av ca 3 procent av befolkningen (1).

Narkotikaklassade läkemedel räknas som narkotika om de används illegalt (utan läkarordination). Narkotikaklassade smärtstillande läkemedel utan läkares ordination är den näst vanligaste narkotikatypen (2,8 procent). Efter det kommer narkotikaklassade sömn- eller lugnande medel utanför läkares ordination (2,5 procent).

Användning av övriga narkotikaklassade preparat (kokain, ecstacy, amfetamin, hallucinogener, opiater) är mindre vanlig. Andelen i befolkningen som använt de här drogerna varierade mellan 0,1 och 1 procent. Bland dessa är kokain vanligast (1).

Tobak används av 13-18 procent av befolkningen och av dessa är det 6-8 procent som använder cigaretter dagligen och 11-15 procent som snusar dagligen (2, 1).

Ungefär 3 av 4 vuxna (75 procent) har druckit alkohol under den senaste månaden. (1,3).

Cannabis används av ungefär 3,1 procent av Sveriges befolkning (1).

Icke-förskriven användning av narkotikaklassade smärtstillande läkemedel är det cirka 2,8 procent som använder. Icke-förskriven användning av narkotikaklassade sömn-/lugnande läkemedel är det cirka 2,5 procent som använder (1).

Användning av övriga narkotikaklassade preparat (kokain, ecstacy, amfetamin, hallucinogener, opiater) är mindre vanlig. Andelen i befolkningen som hade gjort detta varierade mellan 0,1 och 1 procent (1).

Är det jämnt fördelat?

Ohälsa kopplat till alkohol, narkotika och tobak är inte jämnt fördelat i Sverige. När man jämför olika grupper kan man se att de med lägre utbildning och lägre inkomst far mer illa av konsekvenser av alkohol, narkotika och tobak än de med högre utbildning och högre inkomst.

Rökning har gått ner mycket om man tittar på hela befolkningen. Men det är skillnad mellan grupper med olika lång utbildning. Bland personer som inte gått gymnasiet rökte 13 procent dagligen. Bland de som studerat vidare efter gymnasiet svarade 3 procent att de rökte dagligen. Dessa siffror kommer från en undersökning år 2021 (2).

Att använda narkotika är lite vanligare i gruppen med lägre utbildning. En undersökning visar också att bland de som använder narkotika, använder gruppen med lägre utbildning narkotika tre gånger så ofta som gruppen med högre utbildning (4). I alla grupper är det vanligare att inte använda narkotika än att göra det.

Skillnaderna mellan grupper med olika lång utbildning är mindre när det gäller alkoholkonsumtion än skillnaderna vad gäller tobaksrökning och narkotikabruk. År 2021 var det 13 procent av de som inte gått gymnasiet och 17 procent i gruppen som genomgått gymnasiet och 14 procent i gruppen som studerat vidare efter gymnasiet som drack för mycket alkohol (så kallat riskbruk) (3).

Läs mer statistik här