Vad gör samhället för att stoppa nätdroger?

Droger som säljs via internet kan ofta kallas för nätdroger.

Det kan vara till exempel:

• droger som är klassade som narkotika eller hälsofarlig vara
• droger som ännu inte är klassade som narkotika eller hälsofarlig vara
• läkemedel eller kopior av läkemedel

Från 2000-talet har nya syntetiska droger, kallade NPS:er (nya psykoaktiva substanser) eller nätdroger, börjat säljas online. Det kan till exempel handla om substanser som ger effekter som liknar cannabis, eller preparat med centralstimulerande eller smärtstillande effekt (1).

Substanser som ännu inte är klassade som narkotika är inte olagliga att ha. Men de kan ändå beslagtas av tulltjänstemän eller polis och förstöras efter beslut av en åklagare eller om substansen är under utredning (2, 3).

Flera myndigheter samverkar för att:

• identifiera och narkotikaklassa nya farliga droger
• stoppa och förhindra illegal näthandel med droger

(2, 3).

Myndigheterna Folkhälsomyndigheten och Läkemedelsverket:

• rapporterar nya nätdroger som dyker upp till EU:s narkotikamyndighet: EUDA:s system för tidig varning (om substanser som kan användas som droger och vara farliga)
• bevakar nätdrogsmarknaden tillsammans med andra nationella och internationella aktörer
• bevakar vad som kan behöva utredas och utreder
• föreslår efter utredning av en substans om regeringen ska klassa en substans som narkotika eller hälsofarlig vara

(4).

Läs mer om narkotikaklassning

Nationella expertgrupper följer utvecklingen på narkotikamarknaden. Polisens samlar in och analyserar information om kriminell verksamhet. Polisen samarbetar också med andra myndigheter för att snabbt identifiera, kontrollera och förbjuda nya farliga droger (2, 5).

Tullverket förhindrar att beställda droger når köpare, bland annat genom att stoppa postförsändelser som innehåller droger. Beslagen av narkotika i post- och paketflödet har ökat. Det beror på att Tullverket lägger mer resurser på kontroller, och på att smugglingen har ökat (3).