Problem i familjen
Siffrorna inom parentes anger var informationen kommer ifrån. Siffrorna refererar till källorna som finns i slutet av denna text.
I texten använder vi ordet “drog”. Med det menar vi framför allt alkohol och narkotika. Men även andra droger kan ställa till problem i familjer. Med barn menar vi personer upp till 18 år, men att ha en förälder som använder droger är så klart jobbigt även om man är över 18 år.
Siffrorna inom parentes anger var informationen kommer ifrån. Siffrorna refererar till källorna som finns i slutet av denna text.
Om problem
Droger finns inom alla grupper och samhällsklasser (1). Det märks inte alltid för andra att någon har problem med droger.
Ibland kan det vara så att man har andra problem samtidigt, till exempel:
- Psykisk sjukdom
- Spelberoende
- Hotar och/eller är våldsam mot sina barn eller andra vuxna i barns närhet
Våld och konflikter är vanligare i familjer där det finns problem med droger (1, 2).
När någon är påverkad är det svårare för den att samarbeta med andra. Det kan kännas som att familjelivet inte har några rutiner eller planering. Föräldern kan bli sämre på att ta hand om sitt barn.
Andra problem som kan uppstå är att föräldern blir:
- Mindre känslomässigt tillgänglig
- Mindre lyhörd
- Utåtagerande
- Mer inkonsekvent och impulsiv
- Lättretlig
- Nedstämd
- Tillbakadragen och mindre närvarande
(1)
Anhöriga
Personer i omgivningen påverkas ofta av en persons droganvändande.
Vuxna anhöriga
Det kan hända att anhöriga:
- Har så mycket fokus på problemen att barns behov glöms bort.
- Inte gör saker som hen tycker om att göra för att finnas där för personen om något händer.
- Anpassar sig på andra sätt för att klara av att leva tillsammans med personen
(3)
I dessa lägen behövs hjälp och stöd för att den anhöriga ska kunna ha ett friare liv. Socialtjänsten och regionen ansvarar för vård och stöd i beroendefrågor.
Barn som anhöriga
I familjer där droger används ofta är det vanligt med svek, och känslor av skuld och skam. Det kan göra att barn får problem med att lita på andra och att uttrycka hur de mår (3). Barn som upplever otrygghet och osäkerhet riskerar att må dåligt psykiskt och fysiskt. Det kan påverka sömn, matvanor och skolgång (1,4).
Barn kan reagera olika på situationen hemma. En del blir inåtvända och en del blir utåtagerande.
Några exempel på hur man kan reagera är:
- Tillbakadragenhet
- Passivitet
- Osäkerhet och/eller ängslighet
- Aggressivitet
- Att ha svårt att be om hjälp
- Att sätta andras intressen och behov före sina egna
- Ha svårt att hålla sig till sanningen när någon frågar hur man mår
Man kan få problem med sin personliga utveckling och självkänsla. Det kan också påverka ens sociala relationer (1).
Barn och ungdomar i familjer med till exempel psykisk ohälsa, problem med spel om pengar eller våld har ofta liknande problem (5).
Det är aldrig barns fel
Barn som växer upp i familjer med drogproblem har ofta skuldkänslor. Många tänker att de kan påverka den vuxnas beteende. Barn är aldrig ansvariga för den vuxnes droganvändande. Barn behöver ofta råd och stöd i att hantera sin situation. Det finns bra hjälp att få.
Hur många barn påverkas?
Enligt en undersökning från 2019 var det ungefär 15 procent av alla barn i Sverige (cirka 320 000) som hade påverkats negativt av sina föräldrars alkoholproblem. 10 procent (cirka 215 000) av alla barn i Sverige hade påverkats mycket negativt av att växa upp i en familj där en förälder har alkoholproblem. Det är svårt att räkna med alla när man mäter och därför finns det en risk för ett stort mörkertal (6).
Om ärftlighet
Drogberoende kan till viss del vara ärftligt. Ärftlighet har två delar: gener och miljö. Både generna och uppväxtmiljön kan ha betydelse för utvecklande av drogberoende.
Gener
Genetisk känslighet för exempelvis alkoholberoende handlar framför allt om två saker:
- Att personen har hög tolerans mot alkoholens effekter. Hen behöver dricka mer än andra innan hen blir berusad.
- Att personen har en starkare upplevelse av ruset. Berusningen ger en kraftig tillfredsställelse och njutning.
Det här riskerar att leda till att man är mer intresserad av att dricka alkohol. Det kan också leda till att personen dricker större mängd alkohol än andra. Hur mycket och hur ofta en person dricker påverkar utvecklingen av beroendetillstånd (7).
Miljö
Ungdomar som växer upp med vuxna som dricker för mycket alkohol:
- Använder alkohol i större utsträckning än jämnåriga elever
- Använder cigaretter och olika typer av narkotika i större utsträckning
(8)
Den som har en förälder som har alkohol- eller andra drogproblem har större risk än andra att utveckla eget beroende eller problem (7).
Men det är viktigt att komma ihåg att det inte gäller alla. Många klarar sig bra, trots alla påfrestningar. Med stöd och hjälp från omgivningen minskar risken för att utveckla egna problem (3).
Alla barn har rätt att må bra
Det finns olika stöd att få för barn och unga som lever i familjer med drogproblem. Alla barn har rätt till en trygg uppväxt.
Källor
4. Children with problem drinking parents in Sweden: Prevalence and risk of adverse consequences in a national cohort born in 2001. (2021). Ramstedt et al., Drug and Alcohol Review.
7. Johan Franck och Ingrid Nylander (2022). Beroendemedicin. Studentlitteratur.
Senast uppdaterad
8 mars 2024
Våra senaste besvarade frågor
Berättelser
Nyheter
Nyheter
Nytt tv-program om droger
Amfetamin, Cannabis, Droger, Ecstasy, Heroin, Kokain, Läkemedel, LSD och andra hallucinogener, Nätdroger