Beroende

Vad är beroende?

Alkohol, andra droger, tobak, läkemedel och spel om pengar kan leda till beroende. Det är väldigt olika från person till person hur lite eller hur mycket vi kan dricka alkohol, använda andra droger, läkemedel eller spela om pengar innan det blir problem (1). Risken för att bli beroende är större om man använder någonting ofta eller mycket. Olika personer påverkas olika (2).

Att vara beroende av något är att förlora kontroll över hur mycket och ofta man använder till exempel alkohol eller andra droger, eller spelar om pengar. Om man har blivit beroende av något och sedan inte använder det, så mår man dåligt. Det kallas abstinens. Att vara beroende av alkohol, andra droger eller spel är klassat som sjukdom (1, 2). För många känns det bra i början när man tar en drog eller spelar om pengar. Men ju mer man använder det man är beroende av, desto sämre brukar man må (2).

Vad händer i kroppen vid beroende?

Våra kroppar har ett belöningssystem för att vi ska bete oss på ett sätt som främjar vår överlevnad. När vi till exempel äter mat frisätts bland annat signalsubstansen dopamin i vår hjärna. Dopamin gör att vi mår bra. Droger aktiverar också hjärnans belöningssystem. Skillnaden är att de gör det mycket starkare än de naturliga belöningarna. Kroppen har även egna opioider som frigörs om man använder vissa droger (2).

Hjärnan hos den som använder droger om och om igen blir förändrad. Känsligheten i belöningssystemet minskar. Det gör att den som blivit beroende behöver öka intaget av drogen för att få samma effekt. Dessutom ökar toleransen, man tål mer av drogen (2).

Det finns risk för abstinens när man inte använder drogen. Samtidigt blir det så att de vanliga sakerna som annars brukar göra en nöjd inte längre funkar lika bra för att man ska bli glad. Det kan leda till att man känner behov av att använda drogen igen. Detta kan leda till en spiral av sämre och sämre mående och mer och mer användning av drogen (2).

När man slutar ändras hjärnan tillbaka på vissa sätt, men vissa förblir förändrade. Därför kan man ha en högre risk för att bli beroende igen efter att man har slutat (2).

Det finns mycket gemensamt i drogers effekt på hjärnan och belöningssystemet. Men det finns också skillnader mellan droger (2).

Att någonting ökar dopaminfrisättningen gör det dock inte automatiskt beroendeframkallande. Till exempel läkemedel för Parkinsons sjukdom ger inget rus och är inte beroendeframkallande. Däremot kan läkemedlet minska impulskontrollen. Det gör att risken för annat beroende, till exempel spelberoende, ökar (2).

Vem blir beroende?

Människor med beroende finns i alla samhällsklasser, i olika åldrar och i alla geografiska områden. Beroende leder ofta till problem med både kroppen och livet (3).

Olika personer har mer eller mindre lätt att bli beroende av alkohol och andra droger. Det beror på saker som omgivning och förutsättningar. Till exempel påverkar ekonomi, tillgång på stöd, personliga egenskaper, om man har andra sjukdomar sedan tidigare och ärftlighet (3).

Det han hända att man hör ordet beroendepersonlighet. Det låter lite som att den som har en viss personlighet kommer att bli beroende av något. Så är det inte. Personlighet är bara en av flera delar som utgör risker för och skydd mot att bli beroende.

Vissa personlighetsdrag kan tillsammans med vissa andra saker, som gener och hur man har det när man växer upp öka risken för att bli beroende av olika saker. Med personlighet menas i de här sammanhangen egenskaper, temperament och karaktärsdrag. Att direkt göra det man kommer på att man vill göra och viljan att söka spänning är exempel på egenskaper som kan göra att man har större risk för beroende. Nära till oro och ängslighet är exempel på egenskaper som kan göra att beroende blir värre, om man redan har ett beroende. När forskare kommit fram till detta har de undersökt jättemånga människor. Det betyder med andra ord inte att alla som exempelvis gillar spänning kommer att bli beroende (2).

Alkoholberoende

En del som dricker alkohol blir beroende. Om man har blivit beroende och vant sig vid att dricka i olika situationer i livet kan det göra det svårt att sluta. Ett beroende leder ofta till problem. Den som är beroende kan få hjälp av vården för att sluta dricka (1).

Alkoholvanor och risken att utveckla ett beroende kan påverkas av olika saker. Till exempel hur du har det omkring dig, hur du mår och av ärftlighet. Det går inte att säga hur lång tid och hur mycket du måste ha druckit för att utveckla ett beroende (1).

Alkoholberoende är vanligt. Var tionde person i Sverige beräknas att någon gång under sitt liv uppfylla diagnosen. Personen kan märka det genom att den får svårt att sluta dricka och att sluta tänka på alkohol. Personen har inte kontroll på sitt drickande (2).

Alkoholberoende brukar leda till att personer i omgivningen reagerar på drickandet. Alkoholberoende kan också orsaka många olika skador och sjukdomar i hela kroppen (1).

Tecken på att någon är beroende av alkohol är att personen:

• känner starkt sug efter alkohol
• har svårt att sluta dricka när den börjat
• vill dricka mindre men kan inte minska eller sluta
• tål större mängder alkohol
• dricka mer alkohol än tidigare för att känna sig påverkad
• mår dåligt när den inte dricker alkohol och får abstinensbesvär
• Alkoholen är viktig i livet
• Prioriterar alkoholen framför annat i livet
  (2)

Det finns hjälp

Den som är beroende kan göra sig fri ifrån beroendet med eller utan sjukvård och stödinsatser. Det finns hjälp att få. 

Abstinens

Att sluta använda en drog kan vara olika svårt för olika personer. En del kan sluta själva eller dra ner på användandet. Men det kan vara svårt att inte börja igen. Vissa upplever svår abstinens när drogen lämnar kroppen. Abstinens är olika besvär som kan uppstå en tid efter det att man slutat använda en drog eftersom kroppen är så van vid drogen. Hur abstinensen känns eller upplevs är olika och beror på:

• Vilken drog man använt
• Hur länge man använt drogen
• Hur mycket man använt
• Hur väl man tagit hand om sig i övrigt (till exempel ätit och sovit)

Symptom vid drogabstinens kan vara både fysiska och psykiska:

• Huvudvärk
• Kallsvettningar
• Kramper
• Diarré
• Att få svårt att sova
• Ångest
• Sömnstörningar
• Nedstämdhet
• Oro
• Skakningar
• Illamående

Vissa droger kan vara farliga att sluta använda för snabbt om man har använt dem länge och i stora mängder. Det gäller exempelvis alkohol. Det är viktigt att söka hjälp om man är osäker kring hur man ska göra. I Sverige finns det bra hjälp att få med dessa problem genom beroendevården (2).